Maj

Allt står stilla, till och med linbanan som är Gimmelwalds livsnerv. Och då blir det väldigt tyst uppe hos oss. Linbanan genomgår service, precis som på hösten, för att turisterna och vi som bor häruppe tryggt ska kunna åka med den.Föhn är en varm och torr fallvind som uppstår under vissa meteorologiska förhållanden. Föhns kraft är helt otrolig. För femton år sedan blåste den bort 24 tak. Bara om du själv har upplevt en rejäl föhnstorm kan du förstå bergsbornas respekt för den vinden.

Inne i husen ylar den genom varenda liten springa, så att man är rädd att hela kåken ska flyga iväg.Särskilt utsatta är de många vedtravarna som oftast är täckta med korrugerad plåt. Inte ens de tunga stenarna som läggs på plåten duger längre. 
Plåten slits bort och flyger iväg. Jag har faktiskt sett plåtar som flugit hundratals meter genom luften. På Jungfraubahn har till och med ett flera ton tungt lok blåst ur spåret.
Föhn påverkar även psyket. Många får huvudvärk, andra blir hyperaktiva. 

Jag hör nog till de sistnämnda. Innan föhn bedarrar, har jag ingen chans att sova under natten. När föhn har lagt sig regnar eller snöar det. Eftersom föhn är en torr vind, skulle det räcka med en gnista för att sätta eld på byn. Karlarna i byn går brandvakt under hela natten och kontrollerar om alla har släckt elden i kakelugnen eller kaminen. Rökning i det fria är förbjudet. Tack vare dessa åtgärder har Gimmelwald hittills sluppit eldsvåda och förstörelse. Däremot har Mürren år 1928 delvis brunnit ner i en föhnstorm. Det kan också nämnas att alla Gimmelwalds invånare obligatoriskt tjänstgör i kommunens brandkår.
Mot slutet av maj blir det paradisiskt vackert i vår dal. Gentianor (gentiania clusii) , gullvivor (primula veris), "svavelsippor" (pulsatilla apiifolia) och otaliga andra blommor blommar. I allavattenpölar finns det yngel av grodor och alpsalamandrar (triturus alpestris). Stenbockarna som under vintertiden vistades längst upp nära alptopparna syns nu i närheten av byn.Längs Sefineån och även alldeles utmed vandringsstigarna kan du se guckusko (cypripedium calceolus). 

Om du har tur hittar du de första murklorna. För jordbrukarna börjar arbetet på åkern. Först måste stenarna plockas bort från ängarna. Hur de under vintern har kommit dit kan jag inte förklara, men de finns och måste bort, eljest förstör de liarna när höet slås på sommaren. I motsats till vad man är van vid i Sverige, så är mjölkning förbehållen männen, kvinnorna är helt uteslutna från det arbetet; men de och barnen får gärna hjälpa till med stenplockning. Med de första maskrosbladen bereder de den första läckra vårsalladen.

Under maj månads sista vecka är det dags att gräva om potatisåkrarna och sätta potatis. Egentligen är det fel att kalla de för "åkrar". De är små tegar som inte ens når småländska mått. Sen årtionden odlas det potatis och grönsaker på de samma ställe. Bondkvinnorna behöver ha stor erfarenhet och vetande för att få ut en beskedlig skörd i det hårda klimatet här uppe.