Januari

De första dagarna i januari är oftast årets kallaste. Medan människorna som bor i dalgångarna, dvs under 800 m ö h, sitter i tjock dimma och deppar, så njuter vi av det kalla och soliga vintervädret. Med kallt menar jag naturligtvis inte temperaturer som är vanliga i norra Norrland, utan bara några minusgrader. Solen gömmer sig bakom de höga bergen och syns endast en kort stund. På Eschen försvinner den under hela sex veckor.

Hos oss i Nidrimatte kommer solen någon gång mot tolvtiden och försvinner sedan kort före ett — rena Norrlandsförhållanden, fast inte fullt så mörkt ändå. Den som vill njuta solen, är tvungen att åka med linbanan upp till högre regioner. Från och med första advent ända till trettondagen lyser adventsfönstren i den mörka natten. Det rör sig om 24 fönster med julmotiv som familjerna i byn gestaltar efter egna idéer


Under jultiden är alla semesterbostäder och hotell fullbokade. Men efter första januariveckan liknar Gimmelwald ett sjunkande skepp. Från morgon till kväll åker vintergästerna med linbanan ner till dalstationen Stechelberg. Bilparkeringen töms och står nästan tom ända till februari. Egentligen är det ju väldigt synd, eftersom snöförhållandena ofta är som bäst under andra hälften av januari månad. Men det hjälper inte, hotellen förblir tomma.

För att motverka detta introducerades "Infernorennen" — "Helvetets störtlopp", där det gäller att nå målet på vilken väg och vilket sätt som helst. Om deltagarna inspireras av tävlingens "skyddshelgon" att åka som galningar, utan att bry sig om varken sin egen eller sina medtävlares hälsa, har ännu inte varit föremål för någon vetenskaplig undersökning. Störtloppet, som går över 15,8 km, är i alla fall en av världens längsta och mest spektakulära skidtävlingar. När ungefär 1500 amatörskidåkare störtar sig med dödsförakt nerför backarna, finns det mycket att se för de sensationslystna åskådarna. Massor med samariter, en läkare och två helikoptrar står redo att ta hand om alla, som har blivit mer eller mindre skadade. Det är den sorgliga aspekten i en eljest rolig och unik skidtävling. Under vintertiden arbetar de flesta alpbönder vid skidhissarna. Boskapen i ladugården tar de hand om tidigt på morgonen och på kvällen. Jordbrukare i pensionsåldern stannar kvar på gårdarna. Under den kalla årstiden framställer de träpålar för kreatursstängsel. Först klyvs de tjocka granstammar, sen spetsar de pålarna med yxa och bandsåg. Till slut läggs de upp i små travar på hundra pålar var, där de får torka till våren.